Brister i behandlingen av kranskärlssjukdomar hos psykospatienter

Personer som lider av psykisk sjukdom, framför allt psykospatienter, får inte lika bra behandling för kransskärlssjukdomar som andra finländare.

Institutet för hälsa och välfärd har undersökt tillgången till behandling för kranskärlssjukdomar hos finländare som behandlats inom psykiatrin år 1998–2009. I undersökningen kartlades sjukhusvård för kranskärlssjukdom och antalet åtgärder för att återställa blodcirkulationen (revaskularisering) hos psykospatienter, patienter med affektiva störningar, missbrukspatienter och hos övriga finländare.

Bland dessa grupper är behandlingen av kranskärlssjukdom sämst hos psykospatienter. Risken för att dö till följd av en kranskärlssjukdom före 70 års ålder är 2–3-faldig i denna grupp i förhållande till övriga finländare. Det kan bero på att dessa patienter mer sällan än övriga grupper erbjuds åtgärder för att återställa blodcirkulationen i kranskärlen. Hos psykospatienter i åldersgruppen 50–70 år vidtogs åtgärden i hälften färre fall än bland övriga finländare.

Forskningsresultatet tyder på att åtminstone en del av överdödligheten bland psykospatienter kan bero på problem med att få tillgång till vård och att även kvaliteten på den behandling som dessa patienter får kan ha en inverkan. Den skamstämpel som är förknippad med psykiska problem kan förhindra möjligheten att få vård. Det är inte heller möjligt att utesluta att en medveten eller omedveten diskriminering av psykospatienter kan påverka tillgången till vård.

Den förväntade livslängden för patienter med psykisk sjukdom är 15–20 år kortare än för majoritetsbefolkningen. "För att den förväntade livslängden för personer med psykisk sjukdom ska kunna höjas måste hälso- och sjukvårdspersonalen bättre vara medveten om det fysiska vårdbehovet hos personer med psykisk ohälsa och arbeta målmedvetet för att eliminera de effekter som skamstämpeln ger upphov till", säger Kristian Wahlbeck, utvecklingsdirektör vid Föreningen för Mental Hälsa i Finland.

Överdödligheten bland mentalvårdspatienter, hindren för tillgången till hälsovårdstjänster och möjligheten att eliminera dessa hinder behandlas idag i Helsingfors vid ett seminarium som arrangeras av poolen för psykisk hälsa. Poolen består av de centrala aktörerna inom det finländska arbetet för psykisk hälsa.

Källa:

Manderbacka K, Arffman M, Sund R, Haukka J, Keskimäki I, Wahlbeck K.: How does a history of psychiatric hospital care influence access to coronary care: a cohort study. BMJ Open 2:e000831, 2012.

Närmare upplysningar:

Kristian Wahlbeck
utvecklingsdirektör
Föreningen för Mental Hälsa i Finland
tfn 0400 659 101
fornamn.efternamn@mielenterveysseura.fi

Ilmo Keskimäki
forskningsprofessor
THL
tfn 029 524 72 56
fornamn.efternamn@thl.fi