Kolesterolnivån hos befolkningen har börjat stiga efter att ha sjunkit i flera decennier

Under de senaste fem åren har blodkolesterolhalten hos befolkningen i Finland börjat stiga inom de samtliga fem regionerna runtom i landet där undersökningen gjordes. Hittills har kolesterolnivån kontinuerligt sjunkit från år 1982 till 2007. De första resultaten av FINRISKI-undersökningen som genomfördes under vårvintern 2012 har i dag publicerats i tidskriften Suomen Lääkärilehti.

Enligt resultaten ökade den genomsnittliga kolesterolhalten i blodet från 5,25 millimol per liter (mmol/l) till 5,34 hos finländska män och från 5,15 (mmol/l) till 5,31 hos kvinnor. Ökningen var 1,7 procent för män och 3,1 procent för kvinnor, vilket är en statistiskt signifikant förändring. Enligt rekommendationerna bör totalkolesterolet understiga 5 mmol/l.

Dödligheten i hjärtsjukdomar som sedan 1970-talet har fortsatt att minska riskerar nu att börja stiga igen under de närmaste åren

I Finland har man från början av 1970-talet lyckats med att betydligt minska dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar, särskilt bland befolkningen i arbetsför ålder, men under senaste åren också i allt högre grad bland äldre åldersgrupper. Enligt undersökningen beror den minskade dödligheten i kranskärlssjukdom särskilt på lägre kolesterolhalt, sänkt blodtryck och minskad rökning. Av de enskilda riskfaktorerna har den sjunkande kolesterolhalten i blodet varit den orsak som allra mest har bidragit till minskad dödlighet: cirka hälften av den 80 procent lägre dödligheten förklarades av sänkta kolesterolvärden. Både hjärtdödligheten och kolesterolnivån har sjunkit bland befolkningen i Finland. Som högst var blodkolesterolhalten i början av 1970-talet, då medelvärdet var cirka 7 mmol/l.

Internationella forskningsresuméer visar att en förändring med en procent i befolkningens kolesterolnivå leder till en 2–3 procent högre dödlighet till följd av kranskärlssjukdom. I Finland inträffade år 2010 totalt 5 394 allvarliga första attacker av kranskärlssjukdom som krävde sjukhusvård hos män som inte fyllt 75 år. Motsvarande antal bland kvinnor var 1 805. Enligt denna prognos kommer antalet hjärtattacker inom de närmaste åren att öka med ca 200–300 fall bland män och 100–170 fall bland kvinnor. Hjärtsjukdomssiffrorna påverkas visserligen i någon mån av variationer i de övriga riskfaktorerna.

Den senaste tidens näringsdebatt har varit missledande

Den största orsaken till att kolesterolhalten minskat från 1970-talet till år 2007 har varit hälsosammare kostvanor. Den viktigaste orsaken har varit förändringen i fettkvaliteten: det minskade intaget av hårda fetter (mättade fetter) och den ökade användningen av växtoljor (fleromättade fetter). Även den ökade konsumtionen av grönsaker, bär och frukt har spelat en viss roll.

Den senaste tidens näringsdebatt har orsakat förvirring hos en del av befolkningen och bidragit till matvanor som betydligt höjer kolesterolvärdet. Man kan banta genom att minska på intaget av kolhydrater (s.k. Low Carb-diet), men också genom att minska på intaget av andra födoämnen. Om kolhydraterna ersätts med hårda animaliska fetter blir Low Carb-dieten direkt livsfarlig för hjärtat. Detta har varit ett avvikande drag i synnerhet i den finländska debatten om lågkolhydratdieter. Internationella studier om lågkolhydratdieter har alltid framhållit betydelsen av hälsosamma fetter och rekommenderat att kolhydraterna ersätts med hälsosamma växtoljor.

Även utanför den egentliga debatten om lågt intag av kolhydrater har påståenden framförts om att högre kolesterolvärden till följd av hårda fetter inte skulle innebära en ökad risk för hjärtsjukdomar. Inom vetenskapen råder det dock en stor enighet om att det onda kolesterolet förtränger blodkärlen och att hårda fetter höjer kolesterolet. Till exempel i de senaste nationella rekommendationerna i USA om minskning av hjärtsjukdomar föreslås att andelen mättade fetter bör minskas från nuvarande 10 procent till högst 7 procent.

En viktig faktor i de höjda kolesterolvärdena i Finland torde vara den ökade användningen av bordsmargariner som innehåller smör (”...mariini-produkter) samt konsumenternas bristande kunskaper om dessa produkters näringsmässiga effekter: de flesta innehåller stora mängder mättat hårt fett som höjer blodets kolesterolnivå i motsats till fleromättade mjuka fetter som minskar kolesterolet.

Den nationella FINRISKI-undersökningen har genomförts med fem års mellanrum sedan 1972 på ett slumpmässigt urval av deltagare från landskapen Norra Karelen, Norra Savolax, Norra Österbotten och Kajanaland samt från Helsingfors, Vanda, Åbo och Loimaa och fem kommuner i Egentliga Finland.

Mer information:

FINRISKI 2012 – Fokuserar på finländarnas hjärtan
Erkki Vartiainen, Katja Borodulin, Jouko Sundvall, Tiina Laatikainen, Markku Peltonen, Kennet Harald, Veikko Salomaa, Pekka Puska. FINRISKI-tutkimus: Väestön kolesterolitaso on vuosikymmenien laskun jälkeen kääntynyt nousuun. Suomen Lääkärilehti 35/2012 vsk 67. (pdf 436,64 KB)

Erkki Vartiainen
MKD, professor, överdirektör
tfn 029 524 8622

Pekka Puska
MKD, pol.mag. generaldirektör
tfn 029 524 6001

Pia Okamo
informatör
tfn 029 524 7059
fornamn.efternamn@thl.fi