Skol- och personalmåltider är god nutritionspolitik – tillgången och kvaliteten kan förbättras

Skol- och personalmåltiderna har en stor inverkan på finländarnas kost och är därför ett viktigt redskap i den finländska nutritionspolitiken. I bästa fall ger de en modell för en hälsosam kost som också påverkar övriga måltider. Utvecklingen av skol- och personalmåltiderna är en viktig del av nutritionspolitiken. Det förutsätter att alla beslutsfattare, beställare och utförare inom matservicen och arbetsmarknadsparter aktivt främjar tillgången på skol- och arbetsplatsmåltider och måltidernas näringskvalitet.

Institutet för hälsa och välfärd genomförde år 2008–2010 en undersökning om de måltider som finländare i åldern 15–64 år äter under arbetstid. Undersökningen innehåller också en bedömning av förändringarna under de senaste fem åren. Materialet samlades in som en del av undersökningen om den finländska vuxenbefolkningens hälsobeteende och hälsa (AVTK).  Enkäten besvarades av 9 000 finländare. Skolbespisningen undersöktes med hjälp av materialet från enkäten Hälsa i skolan 2010–2011, och resultatet jämfördes med enkäterna från år 2005–2006. I undersökningen deltog cirka 95 500 pojkar och cirka 97 000 flickor.

Skolelever, studerande och högt utbildade äter i skolmatsalar och personalrestauranger

Ungefär en tredjedel av finländarna i åldern 15–64 år äter dagligen i personal- eller studentrestaurangen, och det har inte skett några förändringar under de senaste fem åren. Skolelever och studerande är berättigade till avgiftsfria måltider eller omfattas av måltidsbidrag och äter därför oftast i skolmatsalar och på studentrestauranger.

Ungefär två tredjedelar av de förvärvsarbetande har möjlighet att äta i en personalrestaurang. Högt utbildade och personer som bor i huvudstadsregionen har bättre möjligheter än andra. Cirka hälften av de förvärsarbetande använder denna möjlighet – män, högt utbildade och personer som bor i huvudstadsregionen oftare än andra.

Skolmaten fortfarande populär och kvaliteten anses vara god

Skoleleverna får dagligen en avgiftsfri skollunch och de studerande kan äta förmånligt vid läroanstalterna.  Skolmåltiderna har bevarat sin ställning under de senaste fem åren, eftersom nästan alla elever i grundskolan, gymnasiet och vid yrkeskolorna dagligen äter åtminstone den varmrätt som serveras i skolmatsalen. En tredjedel av eleverna i grundskolan och varannan elev i gymnasiet och vid yrkesläroanstalterna anser att maten smakar gott och är av god kvalitet.

Flickorna äter sallad – pojkarna vill ha läskedrycker

Problemet med skolmåltiderna är att eleverna inte äter alla delar av måltiden. Framför allt i grundskolan och vid yrkesläroanstalterna äter pojkarna ingen sallad, medan flickorna däremot inte dricker mjölk. Flickorna äter sallad oberoende av skola, och gymnasiepojkarna äter sallad lika ofta som flickorna. Eleverna i grundskolan och gymnasiet äter klart mindre godis än tidigare, medan konsumtionen av läskedrycker däremot inte har minskat. Framför allt pojkar dricker regelbundet läske- och energidrycker. Det är därför viktigt att ytterligare begränsa utbudet av godis och läskedrycker bland annat genom att reducera antalet automater.  Samtidigt är det viktigt att göra mellanmålen mångsidigare med hjälp av grönsaker, frukt, bröd och mjölkprodukter.

Tillgång till en personalrestaurang leder till en bättre kost

Förbättrade lunchmöjligheter på arbetsplatsen är ett effektivt sätt att påverka kosten bland personer i arbetsför ålder. Skol- och personalmåltider som följer näringsrekommendationerna och som smakar gott styr matvanorna i enlighet med rekommendationerna. Undersökningen visar att de som äter i personalrestaurangen oftare äter färska grönsaker än andra. Personalmåltiderna bidrar dessutom till en större sannolikhet att äta fisk framför allt bland män.

Tillgången till en personalrestaurang på arbetsplatsen och näringskvaliteten i den mat som serveras måste förbättras.  Dessutom måste hinder för användningen av personalrestaurangen elimineras, bland annat genom att med hjälp av beskattningslösningar och understöd se till att måltiderna har ett rimligt pris.

Också möjligt att förbättra den medhavda maten

På de ställen där det inte finns någon personalrestaurang äter personalen medhavd mat. Sammanlagt 42 procent av männen och 63 procent av kvinnorna uppgav att de äter medhavd mat.  Högt utbildade män och män i huvudstadsregionen äter också på barer och restauranger, om det inte finns någon personalrestaurang, medan kvinnorna oberoende av boningsort och utbildningsnivå hellre äter medhavd mat.

Inom branscher där det inte finns möjlighet till en personalrestaurang är det viktigt att förbättra kvaliteten på den medhavda maten, till exempel genom att ge anvisningar om hur man gör en mångsidig matsäck.

Utvecklingen av skol- och personalmåltiderna kräver samarbete

Enligt social- och hälsovårdsministeriets rekommendation måste näringskvaliteten ytterligare förbättras inom bespisningen, och utvecklingen måste också följas upp. Arbetsgivarna, arbetsmarknadsorganisationerna och beställarna och utförarna inom matservicen bör utveckla personalmåltiderna framför allt inom branscher med lågutbildade män. Arbetsgivarna och företagshälsovården bör uppmuntra de anställda att äta i personalrestauranger, och hinder för detta bör elimineras bland annat genom att med hjälp av beskattningslösningar och understöd se till att måltider erbjuds till ett rimligt pris.  Skolmåltiderna bör utvecklas i ett omfattande samarbete där utöver eleverna också alla vuxna som arbetar i skolan och beslutsfattarna deltar.

Rapporterna finns tillgängliga i THL:s öppna publikationsarkiv Julkari:

Tiina Vikstedt, Susanna Raulio, Satu Helakorpi, Piia Jallinoja, Ritva Prättälä, Joukkoruokailutyöryhmä. Työaikainen ruokailu Suomessa 2008–2010. Ruokapalveluiden seurantaraportti 4. Institutet för hälsa och välfärd (THL). Rapport 23. Helsingfors 2012.

Tiina Vikstedt, Susanna Raulio, Riikka Puusniekka, Ritva Prättälä. Suomalaisnuorten kouluaikainen ateriointi. Ruokapalveluiden seurantaraportti 5. Institutet för hälsa och välfärd (THL). Rapport 22. Helsingfors 2012.

Materialet kommer från undersökningen om den finländska vuxenbefolkningens hälsobeteende och hälsa (AVTK) och enkäten Hälsa i skolan.

SlideSare: Työaikainen ruokailu Suomessa  2008−2010 ja Suomalaisnuorten kouluaikainen ateriointi

Närmare upplysningar:

Ritva Prättälä
specialforskare
THL
tfn 029 524 86 31
fornamn.efternamn@thl.fi

Tiina Vikstedt
forskare
THL
tfn 029 524 85 27
fornamn.efternamn@thl.fi

Susanna Raulio
specialforskare
THL
tfn 029 524 85 74
fornamn.efternamn@thl.fi