Finländska ungdomar har blivit nyktrare, men dricker mer och är oftare fulla än unga i Europa

En omfattande europeisk undersökning om skolelevernas drogvanor år 2011 visar att merparten av 15–16-åringarna (87 %) har druckit alkohol någon gång. Sammanlagt 79 procent av de tillfrågade hade druckit alkohol under de senaste 12 månaderna. I Finland var motsvarande andelar 84 respektive 75 procent. Jämfört med resultatet från år 2007 är andelen unga som aldrig druckit alkohol oförändrad, medan andelen unga som varit nyktra under de senaste 12 månaderna är något mindre.

I de länder där ungdomarna dricker ofta, dricker de mindre mängder alkohol på en och samma gång än i de länder där ungdomarna dricker mer sällan. Ett typiskt exempel är Grekland där 72 procent av skoleleverna hade druckit alkohol under de senaste 30 dagarna och föregående gång druckit en alkoholmängd som omräknad till 100-procentig alkohol motsvarar ungefär 3 portioner alkohol (4,2 cl). Till den andra ytterligheten hör Finland, Norge och Sverige där cirka 40 procent av ungdomarna hade druckit alkohol under de senaste 30 dagarna och föregående gång druckit en alkoholmängd som motsvarar ungefär 5 portioner alkohol (cirka 7,2 cl). År 2011 drack sig en dryg tiondel av de finländska ungdomarna berusade nästan varje vecka. Andelen har varit oförändrad mellan år 2007 och 2011.

Ingen enhetlig dryckeskultur bland unga i Europa

I största delen av de europeiska länderna dricker pojkar oftare än flickor och pojkarna dricker sig också oftare berusade. I vissa länder förekommer inga skillnader mellan könen. I Finland, Sverige och Storbritannien dricker sig flickor oftare berusade än pojkar. Pojkarna dricker hälften av alkoholen i form av öl. Flickornas dryckessortiment är betydligt bredare och största delen av alkoholen dricker de i form av blandningar som innehåller starka alkoholdrycker. Bland finländska pojkar motsvarar alkoholsorterna genomsnittet i de europeiska länderna, men de finländska flickorna dricker mer cider och long drink-drycker än genomsnittet och mindre öl, vin och starka alkoholdrycker än genomsnittet.

Få ungdomar i de nordiska länderna köper alkohol i affären eller dricker alkohol på barer och restauranger

I Bulgarien, på Malta och i Ukraina hade sex av tio ungdomar själva köpt alkoholdrycker i affären under de senaste 30 dagarna. På Island var motsvarande andel 4 procent. I Finland, Norge och Sverige var andelen 11–17 procent.

Knappt hälften (45 %) av de europeiska ungdomarna hade druckit alkohol på barer, restauranger eller diskon. I Grekland var andelen högst och utgjorde 74 procent. Lägst var andelen på Island (7 %), och även i Finland, Norge och Sverige (11–12 %) var andelarna små.

Narkotikabruket bland unga varierar på olika håll i Europa

År 2011 förekom stor variation mellan olika länder när det gäller andelen unga som prövat på olagliga droger; i Norge utgjorde andelen 5 procent, medan Tjeckien hade den största andelen, dvs. 43 procent. I Finland hade 11 procent prövat på narkotika. Mellan år 2007 och år 2011 blev det vanligare att pröva olagliga droger i 11 länder, medan det blev ovanligare i sju länder och situationen var oförändrad i 14 länder.

I de länder där cannabis används mest, dvs. Frankrike och Monaco, hade var femte ung person använt cannabis under de senaste 30 dagarna. Efter cannabis är de näst vanligaste drogerna som unga prövat på amfetamin och ecstasy (3 %), mer sällan kokain, crack eller LSD (2 %), och i ännu mer sällsynta fall heroin eller GHB (1 %).

Rökningen har inte längre minskat bland unga

Rökningen minskade bland unga mellan år 2003 och år 2007 i nästan alla europeiska länder. Den sjunkande trenden har dock inte fortsatt under perioden 2007–2011. I sju av de deltagande länderna ökade andelen ungdomar som hade rökt under de senaste 30 dagarna, medan den minskade i fem länder (bl.a. Island och Norge). År 2011 var rökning bland unga vanligast i Lettland och ovanligast i Balkanländerna. I en jämförelse mellan länderna placerar sig Finland något över genomsnittet. I Finland ligger debutåldern för daglig rökning på europeisk genomsnittsnivå.

Den europeiska undersökningen om skolungdomars användning av alkohol och andra droger (European School Survey Project on Alkohol and Other Drugs, ESPAD) har sedan 1995 utförts med fyra års mellanrum i 23–36 europeiska länder. Enkäten, som är så enhetlig som möjligt, besvaras av skolelever som fyller 16 år undersökningsåret i fråga. I Finland är det elever i årskurs 9 inom den grundläggande utbildningen. Finland har deltagit i alla undersökningar.

Källor:

Björn Hibell, Ulf Guttormsson, Salme Ahlström, Olga Balakireva, Thoroddur Bjarnason, Anna Kokkevi, Ludwig Kraus. The 2011 ESPAD Report. Substance Use Among Students in 36 European Countries. The Swedish Council for Information on Alcohol and other Drugs (CAN), The European Monitoring Centre for Drugs and Drug Addiction (EMCDDA) and Council of Europe, Co-operation Group to Combat Drug Abuse and Illicit Trafficking in Drugs (Pompidou Group). Stockholm, 2012. Rapporten publiceras den 31 maj 2012 kl. 12 på adressen www.espad.org.

Närmare upplysningar:

Salme Ahlström
forskningsprofessor
Institutet för hälsa och välfärd (THL)
tfn 029 524 70 06
salme.ahlstrom(at)thl.fi

Pia Okamo
informatör
Institutet för hälsa och välfärd (THL)
tfn 029 524 70 59, 040 707 40 68
pia.okamo(at)thl.fi