Omstrukturering av tjänsterna inom socialvården och hälso- och sjukvården

17.11.2009

Utformningen av servicestrukturen inom reformen av kommun- och servicestrukturen är ännu på hälft och oenhetlig. Kommunerna använder sig av många olika sätt när de granskar och förnyar servicestrukturen i olika takt. Detta framgår av en rapport som THL gett ut och som överlämnades till minister Risikko på tisdagen.

Ett grundläggande mål i kommun- och servicestrukturreformen är att stärka verksamhetsmässigt differentierade kommunala tjänster inom socialvården och hälso- och sjukvården. Det sker genom att öppna verksamhetsgränserna från två håll: såväl mellan kommunerna som mellan socialvårdstjänsterna och hälso- och sjukvårdstjänsterna.

"De val och organisatoriska lösningar som reformen medför har varit utmanande och arbetsamma för kommunerna", säger utvecklingschef Simo Kokko och specialforskare Liisa Heinämäki på THL. "Beredningsprocessen i anslutning till reformen har dock uppfattats som nyttig. Den har fått kommunernas beslutsfattare och ledningsföreträdare att stanna upp och överväga och tänka igenom lösningarna för tjänsterna inom socialvården och hälso- och sjukvården och vilken ställning de har." 

Reformen överskrider kommungränser. Åren 2009–2013 genomförs minst 118 kommunsammanslagningar. Dessutom skapas 65–70 samarbetsområden av ny typ som bildats genom en samkommuns- eller värdkommunsmodell. Genom samarbetsområdena tryggar kommunerna tillhandahållandet av service för ett befolkningsunderlag på minst 20 000 invånare, som ramlagen föreskriver. Samarbetsområdena grundar sig på ett nytt sätt på den helhet som utgörs av primärvård och därmed nära anknuten social service.

Förändringar sker såväl på landsbygden som kring centrumstäderna. Av det finländska fastlandets 332 kommuner verkar endast 43 att stanna utanför en kommunsammanslagning eller ett samarbetsområde fram till 2013.

Bilden är fortfarande väldigt brokig. En del av samarbetsområdena företräder den allra nyaste och mest innovativa utvecklingen av tjänster inom socialvården och hälso- och sjukvården. För andra verkar det ha varit svårt att samarbeta med samarbetspartnerna och att hitta gemensamma betraktelsesätt. På grundval av en enkät klassificerades 16 kommuner till sådana som inte har några slutliga lösningar ännu 2013.

Samordningen av social- och hälsoförvaltningen avancerar

Reformen strävar också efter att skapa bättre administration av den totala servicen. Att social- och hälsoförvaltningens administration samordnas är en viktig grund för denna utveckling. År 2005, innan reformen av kommun- och servicestrukturen inleddes, bodde nästan hälften (48 procent) av finländarna i kommuner vars social- och hälsoförvaltning var administrativt åtskild. Fram till 2013 har denna andel minskat till 11 procent enligt den utförda enkäten. Under samma period kommer andelen invånare i kommuner med en samordnad social- och hälsoförvaltning att stiga från 52 procent till 67 procent.  År 2013 kommer det enligt enkäten att finnas över 100 kommuner, i vilka tillhandahållandet av social service har delats upp. En del av servicen tillhandahålls av samarbetsområdet och en del av primärkommunen. I dessa kommuner bor drygt 20 procent av befolkningen.

En administrativ samordning garanterar ännu inte att klienten får behövlig service som en sådan helhet som passar individen i fråga. Helheten skapas i den praktiska verksamheten. Enkäten visade att 70 procent av finländarna bor för närvarande i kommuner där hemservicen och hemsjukvården samordnats till en helhet som kallas för hemservice. Även servicen inom mental- och missbrukarvården samt psykosociala specialtjänster för barn och ungdomar har slagits ihop i en allt större del av landets kommuner. Dessa förändringar påbörjades före reformen av kommun- och servicestrukturen, men reformen påskyndar förändringarna påtagligt.

I kommunerna är den vanligaste modellen för att tillhandahålla tjänster inom socialvården och hälso- och sjukvården fortfarande den verksamhetsområdes- eller sektorbaserade modellen (228 kommuner). Totalt 48 kommuner uppgav att de tillämpar livscykelmodellen.

Kommunerna verkar ha olika syn på hur reformen ska fortsätta. Vissa anser att man bör fokusera på resultaten, medan andra anser att man bör fokusera på de problem som ännu är olösta. Av enkäten framgick det också att de reformrelaterade begreppen är osammanhängande och oklara, vilket tydligt försvårar skapandet av en helhetsbild av reformen och av planeringen av de följande etapperna. Till exempel över en tredjedel (38 procent) av kommunerna uppgav att de tillämpar beställar-utförarmodellen vid tillhandahållande av service, men med denna beteckning avsågs i praktiken olika saker. Av enkäten framgick det också att kommunerna vill att staten ska ge klara anvisningar för det fortsatta genomförandet av reformen.

Studien genomfördes i form av en frågeenkät våren 2009. De som besvarade enkäten företrädde ledningen för kommunernas centralförvaltning och social- och hälsoförvaltning. Genom enkäten kartlades grundläggande lösningar för att uppnå det befolkningsunderlag som uppställts som mål samt planerna för hur kommunen uppnår de mål som fastställts i motiveringspromemorian till ramlagen om kommun- och servicestrukturreformen när det gäller produktion av tjänster inom socialvården och hälso- och sjukvården. Totalt 318 kommuner besvarade enkäten. För de grundläggande lösningarnas del kompletterades uppgifterna ännu hösten 2009. Enkätresultaten har även använts vid beredningen av statsrådets redogörelse för kommun- och servicestrukturreformen.

Källa:

Kokko S. m.fl. 2009. Kunta- ja palvelurakenneuudistuksen toteutuminen. Kuntakysely sosiaali- ja terveyspalvelujen järjestämisestä ja tuottamisesta. [Genomförandet av kommun- och servicestrukturreformen. Enkät till kommunerna om hur tjänsterna inom socialvården och hälso- och sjukvården ska organiseras och tillhandahållas.] Institutet för hälsa och välfärd. Rapporter 36/2009. Helsingfors. http://www.thl.fi/thl-client/pdfs/eaf43d23-6dd0-4e42-b4f6-5b8243c3386e

Journalister kan beställa rapporten avgiftsfritt från eija.oinio@thl.fi.
Övriga beställningar görs via nätbokhandeln på adressen www.thl.fi/kirjakauppa. Rapporten kostar 28 euro.

Mer information:

Markku Pekurinen
avdelningsdirektör
020 610 76 30
markku.pekurinen(snabel-a)thl.fi

Simo Kokko
utvecklingschef
020 610 72 10
simo.kokko(snabel-a)thl.fi

Liisa Heinämäki
specialforskare
020 610 75 51
liisa.heinamaki(snabel-a)thl.fi

Kaarina Wilskman
ansvarig informatör
020 610 76 89
kaarina.wilskman(snabel-a)thl.fi