Hälsovårdspersonalens stöd vid rökavvänjning är betydelsefullt

Rökare behöver ofta hjälp av hälsovårdspersonal för att sluta röka. Rökare kan också behöva råd om vilken metod det lönar sig att använda för att sluta röka eller hjälp vid valet av nikotinersättningsmedel eller andra läkemedel för rökavvänjning. Forskning visar att hälsovårdspersonalens stöd har en positiv inverkan på beslutet om rökstopp och hur väl försöket lyckas.

Intervention förutsätter kommunikationsförmåga och kunskap om behandlingsalternativ

Tobaksavvänjning bör vara en central del av vården av varje patient. För att genomföra en miniintervention som stöder rökstopp behövs

• Känslighet i kommunikationen med patienten
• Kunskap om motiverande samtal och förmåga att berätta om möjligheter och metoder för rökavvänjning.
• Baskunskap om behandlingsalternativen och deras egenskaper
• Hjälpmedel (t.ex. tester) för att bedömma tobaksberoendet

Att bemöta en rökare och hjälpa rökaren att sluta
Tester för bedömning av tobaksberondet

Framgångsrik tobaksavvänjning med hjälp av multiprofessionellt samarbete

Tobaksavvänjningsarbetets viktigaste funktion är att se till att en rökare som vill sluta får mångsidig hjälp både av hälso- och sjukvården och sin närmaste omgivning. Tobaksavvänjning lyckas bäst genom multiprofessionellt samarbete där alla känner till varandras uppgifter och möjligheter i vårdkedjan.

En förutsättning för att planeringen av tobaksavvänjningen ska lyckas är att även ledningen engagerar sig. Dessutom är det viktigt att utveckla ett fungerande responssystem mellan de olika yrkesgrupperna och aktörerna inom hälso- och sjukvården.  Rökavvänjnings- och tobakspreventionsarbete förekommer också i olika nätverk där hälsovårdspersonalen samarbetar.

Att bemöta en rökare och hjälpa rökaren att sluta
Nätverk för rökavvänjnings- och tobakspreventionsarbete

Rökavvänjning sparar vårdkostnader

Hälsovårdens direkta vårdkostnader orsakade av kronisk obstruktiv lungsjukdom, lungcancer och hjärtinfarkt (sjukhusens vårdavdelningar, öppenvård, läkemedel) uppgick år 2004 på befolkningsnivå i Finland till ca 246 miljoner euro.

85 % av kostnaderna skulle kunna sparas om alla rökare slutade röka. Ju yngre de som slutar röka är, desto större ärandelen kostnader som sparas.  Men också i åldersgruppen 60–64 år kan förväntas besparingar på mer än 70 % av de direkta vårdkostnaderna.

Källa

Sandström P., Leppänen A., Simonen O.
Tupakasta vieroituksen organisointi ja käytännöt.
Sosiaali- ja terveysministeriön julkaisuja 2009:15.