© THL 2012 - Institutet för hälsa och välfärd | PB 30, 00271 Helsingfors | tfn 029 524 6000 | Respons | Om tjänsten
Ingångssida > Aktuellt > Nyhetsbrev >
Den arbetsgrupp som bereder en reform av socialvårdslagstiftningen fastställer i sin lägesrapport principerna och riktlinjerna för reformeringen av socialvården. Dessa principer och riktlinjer uttrycker val och samhälleliga värderingar som ska utgöra grunden för det lagstiftningsprogram som senare kommer att presenteras.
Det behövs en övergripande revidering av lagen, eftersom den gällande lagstiftningen är splittrad, delvis oenhetlig och bristfällig för att svara mot utmaningarna i socialvårdens förändrade omvärld.
Avsikten är att den nya socialvårdslagen ska vara en heltäckande allmän lag som i fortsättningen är den lag som i första hand styr socialvården. Målet är en enkel och tydlig lag som fastställer gemensamma principer för socialvårdens verksamhet, tjänster och stödåtgärder.
Arbetsgruppen anser att en omfattande och övergripande reformering av lagstiftningen måste ske i tre delar på grund av det stora antalet lagar och lagarnas inbördes beroende. I den första delen bereds en ny socialvårdslag. I den andra delen förnyas innehållet i de speciallagar som reglerar socialvården och i den tredje delen revideras regleringen av kontaktytorna inom socialvården.
I sitt arbete har arbetsgruppen fokuserat på samhälleliga och etiska riktlinjer och principer som styr lagstiftningen. Riitta Haverinen, ledande sakkunnig vid Institutet för hälsa och välfärd (THL) och medlem i arbetsgruppen, anser att ”det viktigaste är hur de nya riktlinjerna som styr lagen fås med i lagstiftningen så att de inte endast blir allmänna principuttalanden”. En så omfattande reformering av lagen förutsätter enligt Haverinen starka gemensamma ambitioner att eliminera problemen i den gällande lagstiftningen och utveckla lagen till fördel för människorna. Enligt Haverinen bör lagstiftningen göras klarare och lagens centrala begrepp definieras noggrant. Lagen bör också innehålla skyldigheter beträffande samarbetet mellan olika förvaltningar och kommunernas välfärdsplaner och välfärdsarbete.
Målet med reformeringen av socialvårdslagstiftningen är att stärka socialvårdens roll som en positiv förändringskraft i samhället. ”Socialpolitiken, servicen och problemförebyggande arbete måste betraktas som investeringar i människornas välfärd och i samhället”, säger Riitta Haverinen. ”Utvecklingen av socialvården måste vara effektiv och även lagstiftningens effekter måste kunna bedömas”.
Arbetsgruppens riktlinjer för reformering av socialvården lyfter fram betydelsen av förebyggande arbete och tidigt ingripande, förbättrad ställning och servicetillgång för de svagaste och vikten av att hjälpa människor i deras egen vardagsmiljö. Också klientens rättsskydd och servicekvaliteten måste förbättras och man måste försöka skapa nya slags samarbetsmöjligheter och servicestrukturer för att utveckla ett multiprofessionellt samarbete.
Arbetsgruppen anser att socialvården ska utvecklas långsiktigt utgående från stabil forskningsbaserad kunskap och att utvecklingen ska beakta resursbehovet för verksamhet av hög kvalitet och den föränderliga omvärlden.
Lägesrapporten av den arbetsgrupp som bereder reformen av socialvårdslagstiftningen har överlämnats till omsorgsminister Paula Risikko och därefter sänds rapporten på snabb remiss. Utgående från utlåtandena bereder arbetsgruppen före utgången av år 2011 ett förslag till lag och lagstiftningsprogram. Samtidigt bereds en lag om äldreservice. Avsikten är att den nya reviderade socialvårdslagen ska träda i kraft vid ingången av år 2013.