Vacciner och vaccination

Hur effektivt är svininfluensavaccinet?

Vaccinet gav ett bra skydd mot svininfluensa. Vaccinets effekt var ungefär 90-procentig. Efter två veckor är skyddet redan bra, men full effekt uppnås inom tre veckor. När den pågående influensaperiodens uppgifter om de insjuknade förenas med fjolårets uppgifter om vaccinationer, förefaller det som om svininfluensavaccin som tagits vintern 2009-2010 fortfarande ger ett mer än 70-procentigt skydd mot svininfluensa.

Kan vaccinet ha allvarliga biverkningar?

Hittills har åtminstone 90 miljoner människor i världen fått Pandemrix-vaccinet. Av dem är mer än 4 miljoner barn. I Europa har åtminstone 30 miljoner människor vaccinerats med Pandemrix-vaccin. Enligt Europeiska läkemedelsmyndigheten EMA hade det inte förekommit några betydande säkerhetsproblem före början av augusti.

Den ökade risken att insjukna i narkolepsi som år 2010 observerades bland barn och unga i Finland och Sverige var en oväntad och tidigare okänd biverkning i anslutning till vaccination. THL:s vaccinexperter och narkolepsiexperter utreder för närvarande hur sannolikt det är att svininfluensan, vaccinet, en samverkan mellan vaccination och infektion eller någon annan faktor har kunnat utlösa narkolepsi.

Hurdana biverkningar kan vaccinet ha?

Svininfluensavaccinet har liknande biverkningar som säsongsinfluensavaccinet. Svininfluensavaccinet medför emellertid klart mer lokala reaktioner än säsongsinfluensavaccinet, såsom rodnad, värmekänsla, svullnad eller lokal smärta vid injektionsstället. Detta beror sannolikt på förstärkningsämnet: samtidigt som det förstärker kroppens försvarsreaktion kan det också orsaka irritation vid injektionsstället.

Dessutom har det förekommit feber, trötthet, muskel- och ledvärk eller huvudvärk hos mer än tio procent av de vaccinerade. Dessa symtom avtar efter ett par dagar och kan behandlas med vanliga febernedsättande och smärtstillande läkemedel.

Mycket sällsynta biverkningar framträder först när ett vaccin har använts i stor utsträckning. De sällsynta biverkningarna förväntas vara liknande som de sällsynta biverkningar som rapporterats i samband med säsongsinfluensavaccinationer.

Livshotande eller långvariga biverkningar av vaccinet var inte att vänta, när svininfluensavaccinet registrerades innan det togs i bruk i omfattande utsträckning. De preliminära resultaten från Finland om ett samband mellan narkolepsi och vaccinationerna kräver ytterligare utredningar innan man kan vara säker på att vaccinet har en andel i det ökade antalet fall av narkolepsi bland barn och unga som nu observerats.

Minskar effekten av vaccinet mot svininfluensa, om symtomen som vaccineringen orsakat behandlas med paracetamol?

I en tjeckisk studie konstaterades paracetamol minska antalet antikroppar som vissa, men inte alla, vaccin ger upphov till. I studien gavs en rätt stor dos av paracetamol i förebyggande syfte till småbarn före vaccineringen. Även efter vaccineringen fick barnen paracetamol. I studien användes inte vaccin mot svininfluensa och vaccinet som undersöktes innehöll inte det adjuvans som ingår i vaccinet mot svininfluensa och som förstärker bildandet av antikroppar. Därför är forskningsresultaten inte direkt tillämpliga på det vaccin mot svininfluensa som används i Finland.

Det finns skäl att avstå från bruket att rutinmässigt ge värkmedicin före vaccinering. Lokala kraftiga symtom och feber efter vaccineringen kan dock behandlas med ibuprofen, naproxen eller paracetamol. Det är inte motiverat att ge förebyggande läkemedelsbehandling, med undantag för barn med benägenhet till feberkramper.

Att byta till ett annat läkemedel ger inte heller nödvändigtvis någon lösning på problemet. Trots att andra värk- och febermediciner inte har undersökts i en motsvarande studiedesign är det mycket möjligt att de har motsvarande effekt.

Kan en person som är allergisk mot hönsägg låta sig vaccineras med svininfluensavaccinet?

Vaccinerna mot svininfluensa har tillverkats i befruktade hönsägg på samma sätt som säsongsinfluensavaccinerna. Vaccinerna kan innehålla mycket små rester av hönsäggets vita, dvs. ovalbumin.

Personer som är allergiska mot hönsägg kan låta sig vaccineras med svininfluensavaccinet. Också personer som har fått livshotande allergiska reaktioner (anafylaxi) efter att ha ätit mat som innehåller ägg kan ta detta vaccin.  Personer med kraftig allergi vaccineras dock för säkerhets skull på den specialiserade sjukvårdens polikliniker under överinseende av en läkare.

De som är allergiska mot hönsägg kan få milda överkänlighetsreaktioner av vaccinet. Största delen av dem får ändå inga symtom. Om hönsägg bara orsakar hud- eller tarmsymtom, kan vaccinet ges som vanligt.

Småbarn som aldrig har ätit hönsägg kan vaccineras som vanligt. Att exponera på förhand eller testa på annat sätt är onödigt.

Är svininfluensavaccinet ett nytt vaccin? Vilken sammansättning har svininfluensavaccinet?

I ett modellvaccin (H5N1), som Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMEA) redan godkänt, byttes viruset ut mot det nya H1N1-svininfluensaviruset. Så här gör man också med alla säsongsinfluensavaccin, dvs. man byter ut viruset varje år.

Svininfluensavaccinet innehåller små fragment av svininfluensavirusets yta. I vaccinet finns också förstärkningsämne, som förbättrar dess effekt. Det förstärkningsämne som finns i svininfluensavaccinet består av vanliga ämnen, som man får via maten eller t.ex. olika vitaminpreparat. Ett motsvarande förstärkningsämne har använts i säsongsinfluensavaccinet i över tio år. I undersökningarna har det inte framkommit någonting som skulle ge anledning till oro.

Det förstärkningsämne (AS03) som har använts i vaccinet innehåller närmast föreningar som annars också finns i kroppen och som hänger samman med normal ämnesomsättning, som t.ex. vitamin E. Förstärkningsämnet har genomgått alla säkerhetsundersökningar som normalt behövs för att få tillstånd att sälja ett vaccin. I de här undersökningarna konstaterades det att förstärkningsämnet är tryggt och effektivt.

Vaccinet innehåller konserveringsmedlet tiomersal i en sådan form att det kvicksilver som det innehåller inte ansamlas i kroppen utan försvinner snabbt.

Tiomersal har använts i årtionden och visat sig vara säkert också i vaccinering av barn. Vaccinets kvicksilvermängd är dessutom så liten att man får mer kvicksilver genom att äta t.ex. en fiskmåltid.

Dessutom innehåller svininfluensavaccinet mycket små mängder av äggvita från hönsägg och formaldehyd. En kraftig överkänslighet mot vaccinets beståndsdelar är mycket ovanligt.

Lönar det sig för gravida kvinnor att låta vaccinera sig?

Gravida kvinnor vaccinerades från och med hösten 2010 gratis med säsongsinfluensavaccin som också skyddar mot svininfluensa. Även i det fallet att epidemin är lindrig i Finland, kan risken för att insjukna vara betydande i andra länder där vaccinationstäckningen är låg. Om en gravid kvinna ska resa till ett epidemiområde, lönar det sig för henne att ta säsongsinfluensavaccinet.

En gravid kvinna löper en mångfaldigt större risk att insjukna i allvarlig svininfluensa, att hamna på sjukhus eller att dö än andra i samma ålder eller befolkningen i snitt. Risken ökar när graviditeten framskrider och är ännu större om kvinnan har en underliggande sjukdom, såsom astma. Både Världshälsoorganisationen (WHO) och Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC) rekommenderar vaccin för alla gravida kvinnor.

Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) har utan begränsningar godkänt att det svininfluensavaccin som används i Finland ges till gravida kvinnor. Vaccinet innehåller inte beståndsdelar som skulle vara farliga för fostret eller för graviditetsförloppet.

Om man redan haft sjukdomen en gång, kan man få den på nytt om viruset förändras till en annan form?

Ja, det kan man. Om viruset förändras i betydande grad, är det möjligt att kroppen inte längre känner igen det och att de antikroppar som kroppen producerat till följd av sjukdomen eller vaccination inte längre skyddar.

Vaccinet ger ett gott skydd mot svininfluensaviruset, och för närvarande verkar det som om viruset inte skulle förändras särskilt snabbt.